Blog powered by Typepad

karibiens kök

Statcounter


« Yes! | Main | Kissehjärna »

augusti 09, 2010

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Anjo

Du levandegör din saknad otroligt fint och omedelbart.

Och varför skulle det vara ytligt att sakna en kropp. Min senaste förlust, jag sa det rätt upp och ner till henne, hur jag saknade att få röra henne överallt, hur jävla skönt det var att vara en del av henne.

Det är inte ytligt, det är en del av helheten.

Allt fint.

Malle

Oj så vackert skrivit. Det tar jag med mig i hjärtat. Inte ytligt alls, vackert. Jag saknar min mans kropp med, hans hud var mjuk som en hundvalp. ...vackert.

The comments to this entry are closed.