Blog powered by Typepad

karibiens kök

Statcounter


« Saknar att vila i tron | Main | Bloggande polisen... jag saknar ord... »

mars 09, 2010

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

trollhare

Jag håller med dig, jag tycker det är både äckligt och skrämmande - och billigt och okunnigt.

karibien

Det som stör mig mest är den där antydan - eller påståendet - att det är farligt att prata om svåra ämnen för då kan man sätta griller i huvudet på folk så de tar livet av sig.

Vilket är precis helt galet. Det är när folk blir tvingade att hålla käften och inte låtsas om svårigheterna som det kan gå riktigt fel.

Sanna Eriksson

Fakta är att det finns bara två kön, man och kvinna. Det är ingenting man bestämmer på egen hand och det är inget man definierar själv. Rent biologiskt är man antingen man eller kvinna. Är man en blandning, så är man en blandning, man är inte ett eget kön.

karibien

Hej Sanna

Fakta är att juridiskt finns det bara två kön, dvs i folkbokföring, pass etc finns bara man och kvinna

Fakta är att biologiskt finns många olika varianter av människor, för somliga är det inte tvärenkelt att dra ett streck och sortera på ena eller andra sidan. Det blir inte ens alltid rätt om man skulle ringa in alla icke-tvärsäkra fall och kalla dem en blandning.

Biologin ger heller inte alltid stöd för en sortering. Ibland säger utseende på yttre könsorgan en sak, medan de inre könsorgan pekar i andra riktningen. Ibland talar antalet X- eller Y-kromosomer i motsatt riktning mot de yttre könsorganen. Det händer att en avvikelse mot uppsättningen XX=kvinna XY=man upptäcks först många år efter födseln och sorteringen till man eller kvinna. Lägg därtill hormonnivåer och hjärnkemi som inte på långa vägar kan ge entydiga svar.

Vem ska då ha makten att bestämma vilken könstillhörighet en person har? Barnmorskan som tar emot bebisen? Gynekolog/androlog? Genetiker? Psykolog?

Varför skulle inte personen själv få avgöra var hen vill placera sig?

Det är ju ändå han/hon/hen som lever med sina könskörtlar och könsorgan, kromosomer och hjärnkemi, med uppfostran och samhällets förväntningar, med sina tankar och känslor.

Somliga vill inte vara vare sig man eller kvinna eller blandning utan helt enkelt människa.

Varför skulle jag, eller du, ha rätt att definiera en annan människa?

Lelle

Eftersom Lelle är kommenterad kan han få säga även följande om sig själv och andra hemska konservativa kristna:

1. Jesus var mycket väl medveten om att det fanns människor som av födseln saknar könsorgan eller är "avvikande". Men denna människa är lika värdefull för det. Och på det sättet har jag inget emot att man kan kallas något neutralt, om det är vad man i sådana fall önskar.

2. Jesus säger till och med att detta med man och kvinna bara tillhör jordelivet, först och främst den så viktiga fortplantningen. Men i himlen skall "vi" vara som änglarna, dvs sakna kön.

Jag tror att vi "konservativa" kristna tycker att genus och sex har fått alldeles för stora proportioner, som om det vore det enda viktiga här i livet. Och detta speglar våra synpunkter på ständiga försök att förändra allt.

Annars har vi nog inga problem med att en person utan sexuell tydlig identitet kallar sig "hen." Så tror jag. Är jag hemsk?

karibien

Hej Lelle,

jag är väldigt glad att du kommenterar. Jag tycker faktiskt inte att konservativa kristna är hemska per definition, däremot kan argumentationen som ibland används av konservativa kristna vara hemsk. Det var det jag reagerade på bland kommentarerna i Dagen - och mer specifikt en påstådd koppling till självmord.

Förmodligen har du inte hunnit tassa runt och läsa mer om mig och min bakgrund, så jag berättar varför jag reagerade så starkt. När min själs älskade bröt ihop på riktigt, var det dels utlöst av vår separation efter 23 år tillsammans, dels framtvingat av ett helt liv med locket på. I hans barndomshem pratade man inte om svårigheter "man ska inte grubbla så mycket, det kan man ju bli tokig av". Sånt som var fel, skamfyllt, annorlunda, var tabu. Pratar man inte om det så finns det inte.

När locket väl lyftes i samband med livskrisen vällde ett helt livs skam och ångest upp, och han hade ingen som helst vana eller kunskap att hantera känslorna. Det tog livet av honom.

När Lelle och Deborah båda argumenterar för att man inte ska diskutera könsbegreppet, ge valmöjlighet att stå vid sidan av "man eller kvinna-normen", med hänvisning till att det skulle göra ungdomar mer vilsna, oroade, förvirrade vilket kopplas till en ökning av självmord - då blir jag rädd på riktigt.

Den som inte har en klar könsidentitet blir förstås inte mindre oroad eller vilsen av att man inte ens kan diskutera att upplösa normer och gamla rågångar. Det blir inte mindre jobbigt att vara annorlunda om omgivningen envisas med att vilja pressa in en i ett fack som inte passar.

Då spelar det ingen roll ifall facken handlar om han/hon/hen eller om adhd/autistisk/bokstavslös eller mobbad/mobbare/tyst vittne, lyckad/misslyckad eller synskadad/seende eller vad som helst som får en människa att känna att man inte riktigt är som man förväntas vara.

Det är inte grubblet som är farligt. Det är inte farligt att låta människor definiera sig själva.

Det farliga är att lägga tabu, synd, skam och skuld på den som grubblar.

Signaturen Lelles argument hos mig här idag har jag mindre invändningar mot. Jag tycker bara det är tråkigt att könsidentitet och önskan att få kallas hen eller något annat könsneutralt kopplas samman dels med könsorganens utseende dels med sexualiteten. En människa kan se ut som en "helt normal man" på utsidan men ändå känna sig som en kvinna inuti. Eller en människa kan ha "fullt fungerande reproduktiva organ för en kvinna" men faktiskt vilja ha valet att inte placera sig i en könskategori ändå.

Jag kan hålla med Lelle om att sex har har fått för stora proportioner i vårt samhälle, bland annat i reklam, film, magasin, förutsätts ibland att vi tänker med könet istället för med huvudet eller hjärtat. Däremot tycker jag att för den enskilda individen är sex viktigt, det är ett behov precis som att äta, sova, få känslomässig närhet.

Könsidentitet och könsuttryck handlar dock väldigt mycket mindre om vilken människa man attraheras sexuellt av och hur man har sex, än om valet mellan herr- eller damtoalett, skägg eller läppstift.

Arien

Det här snacket om ett tredje kön, blir lite onödigt tycker jag. Man borde kunna kalla sig för Människa. Hen, Henom eller hur orden än skulle bildas, skulle inte stå för ett s.k. tredje kön, utan för att visa att man är människa, oavsett kön. Att slippa bli bedömd i första hand utifrån genus, hur skönt vore inte det! Man borde också kunna få slippa tala om på sidor som facebook vilket kön man tillhör, använder man dessutom ett neutralt namn så kunde man få bli sedd som den man är utan att personligheten först filtreras genom den andra människans fördomar (vilket vi alla har på gott och ont).

The comments to this entry are closed.