Finns det mat du skäms för att du gillar? Mat du skäms för att köpa hem? Mat du äter men inte riktigt vill stå för? Som det skulle vara pinsamt att bli ertappad med?
Vi pratar om pulvermos, smältost med fejkad smaksättning, krabbsmakande fiskprodukten surimi, billypizza, fuloliver, pulverbea, euroshoppers chokladkaka, diverse burkmat, konservmedelsbemängda tyska sockerkakor och originella egna uppfinningar i köket.
Mat som det inte riktigt är "fint" att gilla.
Mat som är proppad med tillsatser och smakämnen
Mat som går emot ens vanliga matfilosofi
Mat som man borde klara av att avstå från
Mat som man tycker att andra borde skämmas för
Vilken är din skämsmat?
Jag tror jag svarade på frågan första gången i somras, och utan tvekan blev det Findus köttfärssås på burk. Nu snubblade jag ännu en gång in på en blogg med skämsmatfrågan. Och tänkte lite innan jag svarade.
"Egentligen finns det ingen skämsmat i mitt kök. Jag skäms inte ett dugg för att äta färdiga fiskpinnar med pulvermos och remoulad på tub. Våffelmix, ett paket frysta hallon och lite glass är ett perfekt mellanmål som kidsen kan göra själva.
Jag tycker inte att man ska skämmas för att man inte har tid eller ork eller kunskap att laga mat från grunden eller ekonomi för att välja de bästa råvarorna.
Däremot kan jag le lite förlåtande åt de som tycker att jag borde skämmas för en så sanslöst dålig smak att jag väljer Findus köttfärssås på glasburk före italienska krogens kärleksfullt sjudna Bolognese. De vet ju inte att Originalet är barndom på burk som helst inte ens ska värmas och hällas över pasta – utan njutas uppkrupen i soffhörnet med sked direkt ur burken "
Fingrarna i syltburken
Fast egentligen har jag mer att säga, så då gör jag det här.
Men vad har vi svenskar för sjukt förhållande till mat egentligen? Om du gillar maten är det väl bara att äta? Njuta till och med. Varför ska du annars köpa hem den? Är du masochist?
(ignorera om du lider av ätstörningar på riktigt, för det är inte ämnet för denna postning)
Skam och skuld bär vi alla på. Känslor av skuld och skam är viktiga för att forma en människas moral. Man gör något man vet är fel och får skuldkänslor. Man blir påkommen med att ha gjort fel och känner skam. Men varför känner vi det, och för vad? För några år sedan tog förre biskopen Bengt Wadensjö initiativ till en undersökning om detta, och Svenska dagbladet skriver:
"Skuld handlar nämligen om det man gjort, och är något man kan välja att gottgöra. Skam handlar om hela ens person. Hur man tror sig bli uppfattad i andras ögon."
Ät och njut!
Alltså jag fattar att man känner skuld och skam om man sviker en vän, är otrogen mot sin partner, blir ertappad med att snatta på affären, inte hinner med kvalitetstiden med barnen, fyllesvinar på firmafesten.Men mat? Alltså, inte att svulla i sig chipspåsar och chokladkakor och glass och sen spy, utan bara vanlig mat? Inte att vara fixerad vid kalorier och fettprocent och se en förvriden bild i spegeln, utan bara vanlig mat? Inte att som överviktig sitta på Donken och bli utstirrad med ett El Maco Grande och en stor cola utan bara vanlig mat?
Varför skäms man för att köpa räkost på tub? En burk vita bönor i tomatsås? Oliver som liksom de flesta andra behandlats kemiskt för att verka färdigmogna? Varför är det skämmigt att vispa ihop pulvermos eller påsbearnaise?
– Att bli ertappad med fingrarna i syltburken är värre än att fingrarna varit där, förtydligar hon (psykologen Gullvi Sandin). Det är så skammen skiljer sig från skulden.
Skämsmaten handlar alltså inte om att känna skuldkänslor för att man borde ha blötlagt och kokat sina egna närproducerade ekologiska bönor istället för att köpa konservburken - utan om skammen för att bli påkommen med den pinsamma maten.
Sträck på dig. Stå för vad du gillar. Ingen, utom den mest inskränkta matsnobb, kommer att se ner på dig för att du inte köper ekologiska oliver, gör ditt eget potatismos och sätter din surdeg.
Sluta skämmas - njut av maten!
Det är knäppt det det där med att skämmas för maten man gillar. Tror vi svenskar verkligen går i bräschen för det också. Jag som tjocko lyckas skämmas lite vad jag än handlar. Om jag handlar "dålig" mat så det klassiska "Ska/borde hon verkligen köpa det där?" och om jag handlar "bra" mat så "Naaaw, tjocksmocken ska försöka vara lite nyttig (who are you kidding)!" haha.
Ja, vi bryr oss nog alldeles för mycket om tanken på att andra bryr sig (i vad vi gör/äter).
Posted by: Defekten | januari 29, 2010 at 08:32 fm
Det är något fel på mig. Jag gillar ingen sån mat alls. Däremot skäms jag ohyggligt om jag lägger en påse ostbågar eller liknande i vagnen. Då brukar jag låtsas att jag ska ha fest och det är till gästerna. Inte till mig för att jag ska kunna sitta och trycka in dem nävavis i ansiktet.
Men vi köper alltid flytande hollandaise på påse när så behövs och skäms inte ett skit för det.
Posted by: wettexvärlden | januari 30, 2010 at 12:24 em