Utan kolon slutparantes

I morgon startar en veckas experiment. Kommunikation utan extra tecken för att förklara eller förstärka sinnesstämning eller avsikt.

Sofia på Bloggvärldsbloggen har snappat upp Joakim Jardenbergs utmaning att klara 7 hela dygn utan att använda smileys/emoticons.

 Visst brukar jag använda smileys, men inte så mycket att det är ett missbruk. Tror jag. Tänker alltså kolla mig själv. Hur frustrerad kommer jag att bli när jag inte får göra kolon slutparantes för att markera att jag skämtar? Hur mycket kommer dottern att missförstå mina meddelanden och bli förbannad?

Jag tänkte nämligen att eftersom jag är mer produktiv i sms-form än i bloggen nu när jag mår skit så tar jag med messandet i utmaningen. Kommer messen att bli fem mess långa då?

Kommer meddelandena att bli bättre för att jag tvingas formulera mig så att jag inte missförstås?

Är du med på smileyfri vecka?

 

p.s. Bilden snodd från Jardenberg. Och ja, det hade sett bättre ut om jag orkat frilägga den men tvättstugan väntar.

Comments

[den blyga]

And now to something completely different:
Apropos din kommentar på min blogg
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_151940.svd

[karibien]

Vilken rövarhistoria! Vikingakungen som gifter bort dottern med ryssen men får betala med land och en dödsdömds liv. Kvinnan som blir furstinna drar ut i fält och mäklar fred, blir tillsammans med maken styrande i världens tredje stormakt - och så slutar hennes liv och död med att hon blir helgonförklarad

Det verkar liksom så enkelt när man läser om krig och fred för många hundra år sedan. Stormaktsdrömmar och fiender som ska blidkas. Undrar hur framtida historiker kommer att beskriva nutidens krig och förhandlingar och fredsbevarande insatser?