Blog powered by Typepad

karibiens kök

Statcounter


« Självmord heter det | Main | Jävlar, jävlar, jävlar »

september 17, 2009

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

den blyga

"Tidvis och stundvis fokuserar jag på de goda minnena, på ömhet och värme, vardag och överraskningar. Dottern och jag har bestämt att vi ska samla på minnen. Skriva ner dem så de inte glöms bort. Samla smått och stort, berättelser och fragment."

Just detta ger mig tröst och innehåll. Jag/VI är ju så mycket äldre - var/är liksom "färdiga" med livet - det mesta ligger i förfluten tid. Det finns så många svindlande lyckostunder som glömts bort - och i dem är det ju inte bara den gamle som är en skugga blott - även den blyga som 25-åring is no more!
Eller som Herakleitos sa´: Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger.

"Det blir igenkännande skratt och inte så få tårar. Men det är liksom friskt att sakna så hjärtat värker, du förstår säkert hur jag menar"
Javisst. Men detta är ju en SUND reaktion - Försök den här aspekten

den blyga

Jag kan ju tydligen inte dölja länkar:
Här kommer "aspekten"
http://vikeningarna.blogspot.com/2009/07/jag-har-dock-agt-det-skonaste.html
Sedan har jag sett din kommentar på min blogg med badrekorde: Gläder mig att du stärker dig med positiva vibrationer!
Jag har märkt hur viktigt det är att sköta sin biorytm = vara noga med att få sömn, motion, frisk luft, naturupplevelser och MUSIK:
http://www.youtube.com/watch?v=2yCOKCACRqU
för att kunna sakna med kvalitet!

karibien


Visst är det så.

Jag har dock ägt det skönaste.

Det är det viktigaste av allt.

I kväll satt jag med förlovningsring, vigselring och morgongåvearmband i händerna. Det känns gott att hålla i dem. Att minnas hur lyckliga vi var då.

Det är såna minnen jag vill berätta om för dottern, särskilt nu när hon inte längre har pappa att fråga.

Jag märker att nu, när jag äntligen börjar få sömnen tillbaka och orkar sköta matrutinerna hyfsat, så orkar jag också sörja bättre. Nu orkar jag sakna, inte bara vara förlamad av grubbel och skuld och vrede och frustration och oro för de andra kvarvarande.

Saknad må göra ont, men är hanterbart och begripligt på ett helt annat sätt. Jag gråter mer än tidigare, men det känns sunt. Ett par takter av en av "våra" låtar, ett foto, tyngden av hans hammare i min hand, allt lockar fram tårar.

Jag gillar musik+bildspel du länkar till - inga minnen, bara vackert :)

/K

den blyga

"Jag gillar musik+bildspel"

Redan innan den gamle gick bort - medan det bara var TIDEN som gick ifrån mig har jag mer och mer insett hur viktig MUSIK och rytmer är för välbefinnandet.

Jag har stor glädje av AxessTV - där jag just sett ett fantastiskt program om Pythagoras http://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=901
kommer på bloggen endera da´n.

Min första tanke när den gamle dog var ju
"Jag kommer aldrig mer höra honom sjunga"
http://www.axess.se/Tv/program.aspx?id=901
MEN
Youtube ÄR fantastiskt. Jag har upptäckt att Sven Olof Sandberg - vars repertoar ingick i den gamles sångskatt - hade samma röst!

The comments to this entry are closed.