Blog powered by Typepad

karibiens kök

Statcounter


« Kronan | Main | Min telefon - mitt liv! »

mars 03, 2009

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Gunilla

Intressant att läsa vad andra vill höra. Jag tänker ofta på detta vilka låtar jag själv vill ha. Men ändrar mig sedan efter hand.

karibien

Jag har nog funderat på det lite när det funnit anledning, som efter farfars begravning för sjutton år sedan, och när jag fick cancer för tio år sedan. Men den musik jag skulle valt då finns inte alls med nu. Jag har nästan helt ändrat uppfattning om hur jag vill ha min begravning sedan jag tvingats planera min före detta mans begravning. Då insåg jag att det inte räcker med en bra låt, den måste ha något speciellt att säga.

Frågan är: ska musiken vara den avlidnes sista statement, sån var jag - eller den avlidnes sista hälsning till de efterlevande - eller ska musiken istället väljas med hänsyn till de efterlevande, för det är ju faktiskt de som sitter på bänken och gråter?

Jag lutar nog åt att det går att göra lite av vardera. Till exempel kan man lägga en låt intill griftetalet (prästens tal om den avlidne) och det blir ett statement, medan den sista låten, då de efterlevande bara samlar sig för att följa kistan till graven - då passar det med en tröstevisa.

The comments to this entry are closed.