Så är det då dags igen. Passets giltighetstid har kontrollerats. Online-reseguiden har skrivits ut. Startkapital har växlats. Fotokopior av resehandlingar och pass har mejlats till oss själva. Det är dags att tänka på packningen. Målet är inte bara att ha de viktigaste sakerna oglömda, utan att packa den perfekta resväskan. Det är lika bra att erkänna det på en gång, jag har hittills aldrig lyckats. Fast jag fortsätter att fåfängt sträva efter det.
Var ärlig nu
Någon gång borde jag lära mig att en tredagars jul hos päronet i Piteå inte kräver vare sig varmaste vinterkängorna eller snyggaste festblåsan. Det är sällan 25 minusgrader, och juldagspromenaden runt Svartudden och Klubbgärdet klarar vi av på 45 minuter blankt. Efter tre dagar i familjens sköte finner jag mig sällan slänga blickar på den lilla svarta och hemvändarkvälls-annonserna utan snarare famlande efter tv-tidning och After Eight-ask. I nästa julväska packas mjuka brallor med resårmidja. Päronfrökens sju sorter äter jag ju faktiskt bara en jul vart tredje år.
Vid jobbtrippen får mjukisbrallorna stanna hemma. En enkel kavaj och svarta reporterväskan laddad med kollegieblock och pennor är oundgängliga. Kolla att hjulen på rullrullväskan rullar lätt utan att kärva eller gnissla. Och glöm för guds skull inte blåtands-headsetet. Efter kollegialt ryggdunkande, engagerat pk-debatterande, faktaspäckat föredrag, är det dags för uppvisning. Åh jag har så mycket att göra och jag är så oumbärlig att jag måste ägna rasten åt att kontrollera att arbetsplatsen inte slutat existera utan mig. Eller ännu värre, fungerar alldeles utmärkt utan mig. Jag reser numera aldrig utan min Nokia BH-500. In med propparna i öronen och se lika skitviktig ut som de andra, men njut av några minuter Metallica istället.
Apparater, prylar och elektronik
Ja just det, apparater, det är ett kapitel för sig i resväskan. Jag börjar inse att telefonen jag köpte i augusti minskat vikten på mitt handbagage med sådär ett halvkilo. Telefon, kamera och mp3-spelare, numera i en och samma apparat. På resan till Sicilien använde jag enbart mobilens kamera, och fotona är helt okej. Inte lika bra som med dotterns NIkon, men den orkade hon ju inte släpa med sig till alla sevärdheter heller. Om det inte vore så infernaliskt dyrt med datatrafik i mobilnätet utomlands skulle mobilen vara den enda pryl jag behöver. Men, än så länge har jag en liten kompis som får hänga med på alla längre resor.
På Libretton skrivs resedagböcker, samlas resehandlingar, förbereds e-post, och så när jag hittar en hotspot tar jag kontakt med omvärlden. Vilka prylar du nu än föredrar så glöm inte laddarna!
Vikten av pengar
Ibland brukar jag tänka att resans längd står i relation till bagagets mängd och tyngd. Men med tiden har jag förstått att det inte alls är så. Snarare, ju fetare plånbok, desto lättare kan packningen vara. Inte behöver du släpa med dig travar av t-shirts, byxor, shorts, klänningar och toppar om du ändå vill ägna resan åt att shoppa. Till mitt favoritresmål, en liten ö i Västindien, packas antingen eller. Har du hyrt en villa för tre veckor packar du lite underkläder 2 shorts/kjolar, 2 tenniströjor/toppar, ett par sandaler för dagsbruk (hajtandad sula för promenaden till avskilda sanden), ett par snyggare herrskor/skyhöga remsandaler, och möjligen badkläder om du väljer den änden av stranden. Resten köper du på plats. Toalettprylar, den lilla svarta, en snygg skjorta. Eller om du är en eller-typ ser du överviktstariffen som en del av biljettpriset, packar du två 30-kilos resväskor. Eller så skeppar du resväskorna och ett par schyssta strandstolar (man vet aldrig vilket billigt krafs de ställt vid poolen) i förväg med Fed-Ex.
Att resa tungt kan göra dig fattig om du inte redan är det. Innan du bokar resan, kolla bagagereglerna. Tjugo kilo blir det snabbt, särskilt om du har en gammal tung resväska som tom vägen 7,5 kilo. För att inte tala om hur snabbt de lägger på dig kilon inför hemresan. En flaska italiensk vin, eller två. En påse sicilianska oliver, en bit ost, en flaska citronlikör, en burk nötcrème. Igen säger jag, kolla bagagevillkoren. Den där vinflaskankan bli väldigt dyr om den tippar dig över gränsen för tillåten bagagevikt. Vartenda kilo därutöver kostar pengar. Ganska mycket pengar ibland. Vid min Karibienresa betalade jag 300 spänn övervikt redan på vägen ut... För all del, den del mindre inrikesflygbolag kan ta rejält betalt de också. Åker du med ett bolag som har dyra överviktspriser - provpacka och väg väskan på badrumsvågen. Det kan bli betydligt billigare att köpa schampo & pocketböcker på resmålet än att betala för att släpa med hemifrån.
För att nu inte tala om hur mycket svettig frustration det kan kosta att förmå fransk markpersonal att ta itu med viktproblemet, räkna ut rätt avgift, göra klart vem som ska ge dig boardingkorten och vilken papperslapp du ska ha med dig till andra sidan terminalen för att få ut det förbaskade boardingkortet innan gaten stängs eller du stryper den förbaskade karln.
Sätt lite krydda på tillvaron
Jag brottas ständigt mot övervikten. Det finns ju så många frestelser. Så många smarta saker att ta med sig på resan. Parlören så du klarar mataffären och restaurangmenyn. Söta små resehårtorkar. Sinnrika fack, bälten och hylsor att gömma pengar i. Tunna hopvikta regnponchos att klara tropiska skyfall i. Men ett riktigt smart packningstips du sällan hittar i reseguiderna kommer här. Om du bor med självhushåll - ta med dig lite kryddor. Aldrig så bra lokala råvaror blir trista med bara salt och peppar. Några ziplock-påsar med grillkrydda och curry lyfter semestermatlagningen till nya höjder.
Resfeber
Det där med packning är inget jag tar lätt på. Favvotröjan ska med, och alla viktiga laddarna, och något att skriva på och med, nässpray och huvudvärkstabeletter osv osv. Som en äggsjuk höna brukar jag tassa omkring natten innan avresan och kolla att allt verkligen är med. Sådan är min familj inte alls. "Det där tar jag i morogn", säger både dotter och make. "Jamen då ska ni ju slåss om att använda duschen, slänga sista mjölkskvätten och brödbiten, gå till grannen med nyckeln - hur ska ni hinna packa?!" "Det löser sig!" säger de trosvissa. "Det går snabbt att packa". Det är klart att det göra. För lägga toppar och skjortor i travar, para ihop sockar, fylla små schampoflaskor och leta allergimedicin, det har jag ju redan gjort när de stiger upp på avresedagen.
På fredag morgon halv åtta lyfter nästa plan. Gissa hur jag tillbringar tiden fram till dess?
Det här var mitt bidrag i Bloggstafetten.
Jag fick pinnen och uppdraget av Mor och lämnar vidare till Kristina af Knussebo. Mitt uppdrag till henne handlar om hur mycket prylar kan betyda för oss.
Välj ut en av dina prylar och berätta dess historia. Hur kom den i din ägo, och vad har ni upplevt tillsammans?
Reglerna är: prylen ska vara en pryl och inte djur eller människa, ej heller bild därav. Som med alla goda berättelser är det tillåtet att anpassa historien efter situationen, dvs var så personlig du vill eller ljug så mycket du vill!
Jag ser fram emot att få läsa din pryls historia!
